Helsingborgs museiförening – en kort historik

Begreppet museum började dyka upp i Europa under 1700-talet. Det rörde sig om konst och naturalier som man samlat in och gjort tillgängliga för allmänheten. Ordet museum härstammar från grekiskans mouseion, som i sin tur betyder en helgad plats för muserna. Muserna var gudinnor som enligt mytologin värnade om bl.a. konst och vetenskap.
I Helsingborg hade Konsul Oscar Trapp, som var mycket historisk intresserad, tagit initiativ till att Kärnan restaurerats under åren 1893-1894. Han försökte kring sekelskiftet 1800-1900 även få till stånd ett museum i staden. Det var inte helt lätt, men 30 maj 1902 tillsattes en kommitté “för att föra museifrågan framåt”. Man måste hitta lämpliga lokaler och behövde även pengar för att köpa in föremål och driva verksamheten. Lokalfrågan löstes 1906. Staden beslöt då att ställa den av C.G. Brunius ritade och år 1845 uppförda Centralskolan på S.Storgatan 31 till förfogande. I juli 1907 började man så en omfattande ombyggnad av lokalerna. Även den på gården befintliga gymnastikbyggnaden togs i anspråk.

Bild 1 Bild 2
Centralskolans skolgård kring sekelskiftet 1800-1900 Ombyggnadsarbete 1908 av skolbyggnaderna

Därefter gällde det att bilda en museiförening för att leda och driva verksamheten. Den 1 december 1908 konstituerades Helsingborgs museiförening, som här nedan ses fotograferad framför gymnastikbyggnaden, det s.k. fågelhuset, på gården S.Storgatan 31.

Bild 3
Det bestämdes att fem styrelseledamöter skulle utses av stadsfullmäktige och fyra av föreningen. På så sätt blev föreningen nära knuten till staden. Föreningens styrelse upprättade instruktioner för sina två anställda, en intendent och en vaktmästare, samt för driften. Sitt uppdrag formulerade man på följande sätt: “Helsingborgs museum skall i första rummet göra till sin uppgift att, så långt det går, tillvarataga och sorgfälligt bevara i trakten funna historiska föremål, men det vill därjämte i sig, upptaga allt sådant som lämpligen kan förvaras i ett museum och tjäna allmänheten och det uppväxande släktet till upplysning eller undervisning, hvarvid föremål från naturhistoriens och konstens, etnografins och kulturhistoriens områden givetvis äfven bör komma i betraktande”. Den 1 maj 1909 kunde så Helsingborgs museum öppnas för allmänheten.
Ansvaret för att hålla den nyligen restaurerade Kärnan öppen och tillgänglig överflyttades sannolikt 1914 från staden till museiföreningen. Detta år förekommer nämligen Kärnan för första gången i museiföreningens årsberättelse. Man redovisar där bl.a. influtna inträdesavgifter, avlöning till vaktmästare samt inköp av flagga och stege.
Oscar Trapp avled 1916 och den 19 mars 1918 donerade hans maka Gisela Trapp deras gemensamma egendom, Fredriksdal, till museet. Trapp hade redan 1898 köpt densamma, som urspungligen var ett landeri från 1787. Anläggningen, som totalt omfattar cirka 35 hektar, fick med åren ett mer herrgårdsliknande utseende och kom under 1800-talet att utvecklas till en stor jordbruksegendom. Villkoren för donationen var att bevara herrgårdsanläggningen och till de omgivande jordbruksmarkerna flytta in äldre kulturhistoriskt intressanta hus och gårdar från den skånska landsbygden. Dessutom skulle anläggas en botanisk trädgård, vars planering skulle ske i samråd med trädgårdsföreningen i staden

Bild 4
Kärnan vid sekelskiftet 1800-1900

Bild 5 Bild 6
Fredriksdals herrgårdsbyggnad Engelska parken med det åttakantiga lusthuset
Bild 7 Bild 8
Ågården från Markaryds socken Lillarydsgården från Perstorps socken

Stadsfullmäktige beslutade 1926 att “parkområdet å egendomen Vikingsberg skall såsom för närvarande, förvaltas av drätselkammaren och fritt upplåtas åt allmänheten, samt att villabyggnaden å sagda egendom tillsvidare skall i sin helhet upplåtas till ett konstmuseum och förvaltningen av byggnaden, under den tid densamma användes för detta ändamål, överlämnas åt museistyrelsen”.
Efter ombyggnad och anpassning för sitt nya ändamål kunde konstmuseet invigas 22 augusti 1929.

Bild 9

Konstmuseet Vikingsberg

Museiföreningen hanterade nu en ganska omfattande verksamhet som komplicerades av att Helsingborgs stad ägde museibyggnaderna och samlingarna, medan det hela drevs av den fristående museiföreningen. Föreningen ansåg därför att verksamheten borde knytas närmare till staden. Man arbetade fram ett förslag som gick ut på att museiföreningen ombildades till en stödjande förening, medan förvaltningen av museet skulle skötas av en särskild styrelse, utsedd av stadsfullmäktige. 1931 genomfördes förändringen, och nya stadgar upprättades för både museiföreningen och Helsingborgs museum. Museets nya styrelse kom att bestå av nio ledamöter, varav museiföreningen hade rätt att utse tre. Denna organisation ägde bestånd fram till 1970-talet, då den ursprungliga museistyrelsen ersattes av en kulturnämnd.

Bild 10

Helsingborgs museums affisch 1934

Helsingborgs museiförening har således startat och byggt upp museerna i staden. Idag driver man dock inte längre något museum utan är enbart en stödjande vänförening. Man har under åren donerat många föremål till museet och medverkar sedan länge i utgivningen av bokserien Kring Kärnan, där man bl.a. står för hela produktionskostnaden. På senare tid har man även börjat stödja andra bokverk som produceras av museerna.

Exempel på gåvor till museet från Helsingborgs museiförening:

Bild 11 Bild 12
Terrin av tenn, gåva 1981 Skrivställ av pålsjöfajans, gåva 1972

Sedan början av 1980-talet medverkar också många intresserade föreningsmedlemmar aktivt i Mikaeli marknad, påskfirandet och Jul på Fredriksdal och gör dessa till uppskattade arrangemang. Utan vårt stöd skulle dessa sannolikt blivit betydligt fattigare. Våra medlemmar tillbringar då många trivsamma timmar tillsammans med besökarna, berikar deras upplevelser och ger museet värdefullt stöd i dess verksamhet.

Bild 13 Bild 14
Visning av vagnhallen, Mikaeli marknad 2012 Spinning i Lillarydsgården, julfirandet 2011

Tillsammans med Studiefrämjandet i Västra Skåne genomför museiföreningen stadhistoriska föreläsningar som äger rum i Konsertsalen på Dunkers Kulturhus och lockar en intresserad och trogen publik. Nyligen har föreningen också börjat erbjuda sina medlemmar olika aktiviteter som visningar av föremålen i Kulturmagasinet, skolmuseet och medicinhistoriska museet, kyrkogårdsvandringar och medeltidsvandringar, allt mycket uppskattat av medlemmarna.

Bild 15 Bild 16
Kyrkogårdsvandring 2012 Visning av skolmuseet 2012

Museiföreningen kommer i framtiden att fortsätta sitt stöd till museerna i form av ideella insatser, gåvor, ekonomiska bidrag m.m. Vi skall medverka till att vidareutveckla verksamheterna på Fredriksdal, på Kärnan, i Kulturmagasinet och i Dunkers Kulturhus. Vi skall även fortsätta vårt påbörjade arbete med olika aktiviteter för våra medlemmar för att öka intresset för föreningens verksamhet. Vi hoppas härigenom kunna öppna helsingborgarnas ögon för de skatter och den kunskap som finns i de olika museerna.